Det finns de människor jag bara avgudar. De som tänker på andra och kämpar dag ut och dag in med att förbättra världen. Jag brukar göra medvetna val i vardagen. Men den där ständiga kampen, den vet jag faktiskt helt ärligt inte om jag skulle orka med. Jag kan ärligt säga att jag blir så uppslukad av mina egna i-landsproblem att jag ibland glömmer bort hur världen mår. Hur illa det egentligen är med världen. Jag skäms för att säga att det är så, men så är det. Sen blir jag påmind och mår dåligt och känner att jag vill göra mer. Så gör jag mer. Sen glömmer jag bort och så håller vi på sådär.

Varje månad skänker jag pengar via autogiro till en organisation som bygger skolor och lägger ner pengarna som skänks på saker som "bidrar till jobb" för de behövande. Just den organisationen håller till i Zimbabwe. Jag skänker titt som tätt pengar till Senegal, just för att jag känner en speciell närhet & känsla till Senegal. Men när jag gör det, skänker till speciellt utvalda ställen, får jag dåligt samvete och tycker synd om de andra länderna som jag inte skänker till.

Jag återgår till min första mening. Det finns människor jag avgudar. Det finns en speciell person jag har i åtanke just nu. Hon heter Suad, men för mig är hon Soulie. Vi möttes via bloggarna (finns mkt man kan tacka sin blogg för...) för ngra få år sedan. Den här personen inspirerar mig jätte mkt. Det räcker med att gå in på hennes blogg så börjar jag tänka och känner att jag vill bidra, jag vill också göra nytta. Inte för att jag skall känna mig tillfreds med mina val och det jag gjort utan verkligen helt utan tanke på mig själv, hjälpa behövande.

Så jag tycker att ni som inte vart inne på Soulies blogg. Ni ska klicka på länken och ta en titt. För ni kommer inte ångra er.
http://hypothetiically.blogg.se/